17/9 – 4/10

Jag har levt i det tysta med ett annat namn inombords. Därför heter utställningen Vid det tysta, och jag har målat mimare och clowner som också jobbar tyst och jag upplever att dom uttrycker känslor i gester, smink och kläder istället för att utrycka dom rätta orden.

Mitt namn har alltid varit Mattis, men alla har känt mig som tjej med ett annat namn. Mitt pronomen är hen, det har det alltid varit. Jag har däremot gått och intalat mig själv i flera år att det inte spelar någon roll om människor runt omkring mig vet om det eller ej. Jag sa till mig själv att jag är ju ändå samma människa, så det spelar ingen roll. Men det gör det. Det var mitt största misstag i mitt liv att inte vara öppen om det. När ordet hen kom så vågade jag inte ens ta till mig att det är även en möjlighet för mig nu att vara precis den jag är. Skogsskir betyder nötskrika på min mormors dialekt, men jag associerar det mest med skira lavar och vacker skog.

Konsten har alltid funnits där. Jag har alltid målat. Det som jag tycker om mest är akvarell och gouache.

När jag tillslut satte ord på vem jag är som person och talade om för alla människor runt omkring att mitt pronomen är hen, så började jag även att skriva.

Orden blir dikter, och jag finner en frihet i att skriva som inte finns i att måla på samma sätt. Det är så enkelt att bara skriva ner några rader när som helst på dygnet, för att utveckla dom senare. Vars detta sedan kommer leda till ser jag fram emot att lista ut i framtiden.

– Mattis Skogsskir